AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om Konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser från 2007 visar en tydlig minskning av Konkret undervisning och härigenom påverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring ämnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Studiens syfte är att undersöka huruvida lärare använder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som får mest utrymme i årskurs 1-3 jämfört med årskurs 4-6. Jag ville även få reda på i vilken utsträckning som lärare i de olika årskurserna använder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser på användandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, årskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lärarna samt genom en enkät där 19 lärare från åk1-6 deltog. Resultatet visar att lärarna i årskurs 4-6 använder fler representationsformer i undervisningen än lärarna i årskurs 1-3 men även att lärarna är mer benägna att använda abstrakta representationer när eleverna blir äldre och använder mer konkret matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar också att lärarna anser att konkret laborativt material är ett bra hjälpmedel både vid introduktion av nytt matematiskt innehåll och för att hjälpa elever i svårigheter..

Då jag varit ute på praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och räknar i läroboken. Vi matematiklärare måste bli bättre på att variera och börja laborera i vår undervisning. Både för att få med eleverna kunskapsmässigt i undervisningen och för att få dem intresserade och engagerade. Jag har därför i mitt examensarbete undersökt om lärare i år 4-6 använder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad använder lärare i år 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lärare i år 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför väljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag använt i min undersökning är litteraturstudier och intervjuer.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillämpningar för att eleverna ska förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 och 4, i sydvästra Sverige, uppfattar att ett färdigt laborativt material inom tal i bråkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och återberättande, påverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att det färdiga laborativa materialet påverkar deras planering, undervisning och bedömning på sätt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet även på att lärare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det färdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la märke till i uppfattningarna i lärarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det färdiga laborativa materialet..

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande.

I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolorsanvändning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är attundersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vidinlärning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrånlitteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt atteleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret ochlaborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen.

Sammanfattning Vårt val av undersökningsområde grundar sig i att vi båda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vår lärarutbildning vid Malmö högskola har belyst vårt mångkulturella samhälle och flerspråkighet har varit tydliga inslag i några kurser som vi läst. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) bedrivs på två grundskolor i Skåne. För att uppnå syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de får SVA-undervisning, men visar även att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att utforma och utvärdera en lektionsserie för att se om det är möjligt att lära geometri med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik, för elever i åldern 8-9-år. För att utforma och utvärdera utvecklingsarbetet har intervjuer använts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever där varje lektionstillfälle hade fokus på ett område inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnära matematik inte behöver vara invecklat utan är fullt av möjligheter. Intervjuerna visar också att det är lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lärare i en årskurs 4 använder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att därefter kunna analysera i vilken utsträckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgående, kvalitativ intervju med läraren har användningen synliggjorts. Vidare har även en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna fastställa vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gång. Resultaten av såväl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan ställts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. Många forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock på att en sådan undervisning av sig själv inte leder till en djupare förståelse för matematiken hos eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegåvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill även belysa vilka sorters åtgärder som finns samt granska vilka åtgärder som är framgångsrika för att hjälpa de svagbegåvade eleverna.Frågeställningar:? Hur definierar specialpedagoger svagbegåvade elever?? Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegåvades behov?? Vilka åtgärder finns för att hjälpa de svagbegåvade eleverna?? Vilka åtgärder sätts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta?? Vilka är framgångsfaktorerna?Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegåvning. Studien ger även en inblick gällande olika perspektiv som råder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgångspunkten har jag hämtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stämplingsteorin.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret.